I tisdags gjorde jag mitt första arbetspass sedan januari. Vi har nu över sommaren ännu en patientgrupp, kärlpatienter. Det betyder nya rutiner att lära sig och att varje pass består av ronder med tre!! olika läkare. Måste ändå säga att det har gått relativt bra, som tur är jobbar man aldrig ensam och det finns alltid någon kollega att fråga om man är osäker på något. Sedan, att komma tillbaka till jobbet betyder att man får träffa alla kollegor igen, det var verkligen jättekul!! ? Vi har massor med ny personal också, framförallt undersköterskor, så i veckan har jag fått göra flera nya trevliga bekantskaper.
Midsommarafton firades på jobbet. Vi hade en otroligt lugn dag och hade därför tid att pyssla lite med att göra en midsommarstång. Man tager vad man haver och endast fantasin sätter gränser ?
Det blev uppskattat både av kvällspersonalen och våra patienter. En patient ville till och med bli fotad bredvid stången ??
Min man har över tid förfinat sitt recept på pizzadeg och även utformning och gräddning av pizzor. Fick den stora äran att bli bjuden på dessa läckerbitar häromkvällen. Det var riktigt riktigt gott!! Knapriga kanter med mjukt, lite segt inuti. Mums!! ? Vi gjorde en helkväll av det, pizza att knapra på och film att se på. Har halvt tvingat honom att se Twilight-filmerna, tycker det hör till allmänbildningen. Han slapp dock se alla, vi hoppade några av filmerna och gick direkt på sista filmen, som jag tänkte kunde tilltala honom lite mer i alla fall. Den fick 2.5 av 5 i betyg. Inget vidare, men mysigt hade vi i alla fall!! ?
Jag börjar inte jobba förrän nästa tisdag, så just nu njuter jag av en minisemester. Vädret är ändå rätt så vänligt mot mig, solen har lyst nästan varje dag, även om det ibland har varit kallt och blåsigt.
Tänker dock hoppa tillbaka några dagar, till onsdag förra veckan, då jag fortfarande var i Uppsala. Såg nämligen ett konstverk jag tidigare inte lagt märke till. Är det bara jag, eller visst det det ut som att det föreställer en människa som petar ett lodjur i rumpan? ?
Lite märkligt ändå…
Möttes av en mycket härligare syn när jag kom hem!! Syrenerna blommar för fullt och hela trädgården doftar ljuvligt ?
Vi har påtat och fixat på gården dessa dagar, planterat ut pelargonerna, handlat kryddor till kryddlådan OCH köpt hammocken. Plantagen hade rea på alla utemöbler och jag kunde inte hejda mig längre. Hammocken skulle tvunget bli min. Sagt och gjort, vi lyckades få in den i bilen och vi skruvade ihop den när vi kom hem och vi har suttit i den varje dag sedan dess. Det är SÅ mysigt!! ?
Samma dag som hammocken flyttade in, flyttade dottern ut. Eller flyttat ut har hon ju gjort för längesen, men hon åkte iväg till Stockholm för att jobba i fem veckor. Både torsdagen och fredagen var bråda dagar för oss. Massor med saker som skulle sista-minuten-göras, samt att vi ville intensivumgås eftersom det dröjer så länge till vi ses igen… Det blev middag och mys på torsdagkvällen, vi gjorde vegetariska hamburgare med coleslaw och det var jättegott!!
Fredagen sedan bestod i att fördriva tid i väntan på att flyget skulle gå. Vi var nog lika nervösa bägge två. En lång kram på flygplatsen, sedan var hon borta… ? Jag vet att hon kommer att ta stockholmarna med storm, hon är stark, vänlig, otroligt klok och hon klarar mer än hon tror. Hon kommer att växa av den här upplevelsen och när hon kommer hem kommer hon att få mig att förundras ännu mer över hur fantastisk hon är ❤️
Vi är kattvakt till hennes katt under tiden hon är i Stockholm. Sverrir är en superhärlig kisse, nyfiken, snäll och enormt sällskaplig. Tyvärr vill inte Busan inse att han inte är ett hot, så de får existera omlott, när Busan är ute, får Sverrir vara i huset och när Busan är inne, får Sverrir vara instängd. På så sätt får bägge egentid utan att bli störd av den andre. Vi får se hur länge det fungerar…
Nu ska jag skynda mig ut medan solen skiner!! Avslutar med en bild av mina fantastiska djur. Kärlek över gränserna ?
Nu är det alltså bara en dag kvar av termin ett på barnmorskeprogrammet. Tycker det är svårt att förstå ibland att jag faktiskt har börjat resan mot mitt drömjobb, känns overkligt att jag om ett år ska ta mina första stapplande steg som BARNMORSKA. Detta förutsatt att jag klarar resten av utbildningen förstås ? Den här terminen har varit så intensiv och gått så fort, tror att det är det som bidrar till overklighetskänslan. Det blir nog bra med ett ”sommarlov” innan praktiken i höst, att få göra något annat (det vill säga jobba) och låta det här halvåret få sjunka in och landa.
Måste få ta en sekund till att hylla alla kvinnor i min klass. Det är så härligt att vara en del av dessa kloka, empatiska, starka och duktiga kvinnor. Vi har jättefina diskussioner under rasterna, vi peppar varandra, hjälper varandra och vi klagar tillsammans ibland, när vi tycker arbetsbördan är för stor, eller att skolupplägget är orättvist. Vi är solidariska och ingen står utanför. Jag var lite rädd för att hamna utanför i och med att jag inte bor i Uppsala, men den oron var obefogad. Så fort jag kommer ned är jag en i gänget, som att jag alltid varit här ?
Idag har vi sista seminariet, sista risken att bli kuggad… Klarar jag det här, är jag färdig för termin två, så jag håller tummarna för att även detta ska gå vägen.
Igår hade vi ju examinering i spiralinsättning, det var nervöst innan, som alltid innan man ska bedömas, särskilt när det är en klinisk bedömning. Klockan 13 igår small det. Jag fick ett fall, Lovisa 20 år gammal, som aldrig förut varit med om en gynundersökning eller haft spiral tidigare, hon var nervös och orolig. Läraren agerade som Lovisa i det att hon svarade på mina frågor och ställde egna frågor under undersökningen och ingreppet. Jag fick berätta för ”Lovisa” hur allt skulle gå till och berätta för henne vad jag gjorde i varje steg. Samt att hela tiden hålla koll på att hon var okej. Efteråt ställde hon några frågor som jag svarade på och jag fick ge henne lite hemgångsråd, sedan var det klart. Godkänd!! Puh!! ? Min assistent och klasskamrat blev också godkänd ?
Nu ska jag röja lite här i lägenheten och packa in mina saker i bilen. Cykeln packade jag in igårkväll. Sedan bär det av till akademiska och den sista skoldagen för terminen!! ??????
Anlände till Uppsala i söndags och på vägen till lägenheten såg jag en glimt av en kyrka som såg så himla fin ut. Så när jag kom fram och hade handlat och fått lite mat i magen, tog jag min cykel på jakt efter den vackra kyrkan. Efter att ha cyklat hur fel som helst, kom jag till slut fram och det var värt det!! Däremot går det tyvärr inte att fånga på bild, vare sig utseendet eller känslan. Jättevacker kyrka, där gravstenar prydde gräsmattan alldeles intill husväggen. Fina smala grusgångar, underbart gamla, knotiga träd, buskar och blommor överallt. I anknytning till kyrkan var en sommaräng, med ängsblomster och ett ensamt ståtligt träd. Det var så fridfullt och vackert. Försökte ta bilder ändå, men har man vägarna förbi Uppsala, bör man besöka kyrkan och se den i all sin prakt.
Igår var det skoldag hela dagen, först stationer med kliniska moment. Insättning och uttagning av p-stav, gynekologisk undersökning och spiralinsättning. På eftermiddagen hade vi seminarium på ett av våra arbeten. Jag var SÅ trött när jag kom hem igår…
Idag har vi också ett seminarium på förmiddagen, denna gång om abortetik. Efter lunch ska vi två och två examineras i spiralinsättning. Den ena agerar assistent till den som examineras. Vi kommer att få olika fall och ska då ställa frågor och förklara proceduren för ”patienten”, samt utföra en gynundersökning innan för att utesluta att livmodern är för stor, har ojämnheter, myom osv och hur den ligger, framåt, rakt upp, eller bakåt. Sedan utföra spiralinsättningen. Jag tycker det känns lite mastigt, då vi igår för första gången fick se hur det går till och alla fick prova en gång, EN gång. Det är inte mycket… och det var inte tvärlätt. Vi är dessutom inte vana vid att arbeta med instrument som spekulum och depressor, sedan ska man hitta cervix, nypa fast den med en tång, mäta ingången upp till fundus på livmodern. Efter det ställer man in längden på spiralen och för in den, fäller ut vingarna litegrann när man är inne i livmodern, sedan fäller man ut helt medan man för ut ledaren. Avslutar med att klippa trådarna. Puh!! Jag hoppas verkligen det går vägen idag!! Jag ska vara i par med en jättefin och duktig tjej i alla fall, så det känns bra ☺️ Vi har dessutom tiden precis efter lunch, skönt att få det avklarat.