Finingar ❤️

Jag har turen att ha både människor och djur i min allra innersta närhet, som står mig mycket kära. Tror det är viktigt att aldrig ta dem för givet, att vörda kärleken utan att kväva den och att visa respekt och ödmjukhet inför den. Vi är inte sams 100% av tiden, trots allt är vi olika individer, med lite olika behov och olika åsikter och tankar. Det viktiga är att vi kan kommunicera kring olikheterna och komma fram till en gemensam grund som vi tryggt kan stå på. Jag tror också att skälet till att vi är osams ibland, mycket bottnar i kärleken. Hade vi inte tyckt om varann så mycket, hade vi kanske inte brytt oss om den andres åsikt eller handling. Så det finns en strimma av kärlek där också ?

Min hund är en av mina stora kärlekar, ingen kan älska som hon. Villkorslöst och otvunget, inga förbehåll eller tveksamheter. Hon lever i nuet och är inte blyg för att visa sina känslor. Ju närmre, desto bättre ?

Min andra stora kärlek, min man, är en trygg punkt i mitt liv. Han är den som bromsar när jag blir för ivrig och som peppar när jag fegar ur. På många sätt är vi varandras motpol. Jag baserar beslut på känsla, han på fakta. Han gillar science fiction, jag gillar verklighetsbaserat drama. Han äter allt, jag är kräsen. Men tillsammans gör vi varann bättre, vill jag tro i alla fall. Han kanske inte skulle hålla med ?

Min allra största kärlek är min dotter ❤️ Hon är fantastisk! Ibland kan jag stanna upp i tanken medan hon pratar och förundras över vilken underbar, klok, empatisk vuxen hon har blivit. Jag skulle vilja ta åt mig äran, men på något vis tror jag hon har tagit sig dit helt för egen maskin. Vi har en speciell relation, på gränsen till hemlig. Hemlig i den mening att vi har ett liv som bara är vårt, ett språk som bara är vårt, ett sätt att vara på som bara är vårt. Igår förevigade hon mig på sin kropp och för mig som älskar tatueringar, är det en stor ära och otroligt betydelsefullt.

Det finns en ”text” om mammor som är så fin, vill avsluta med den…

❤️