Till Ords

Vinter, vinter, vinter… Det är två och en halv månad sedan det var första advent. Om man tänker på hur snabbt tiden har gått sedan dess, kan man någonstans känna hopp om att det lika snart ska bli sista april och valborgsmässoafton, då tidsrymderna är ungefär lika långa däremellan. Men ändå känns det långt bort tills vi får promenera på snöfria gator… 😕

Julen var trevlig, hela familjen samlad och en barnmorska som fått tre dagar ledigt precis just då. Årets pepparkakshus tog sin inspiration från filmen Hajen och prydde, som vanligt, köksbänken 😊

Juldagen bjöd på pizzabak i nya ugnen 😋

Nyårsafton däremot spenderades på arbetet, men lite firande hann vi med. Det blev några små kex och lite ”bubbel” 🥂

I hundvärlden har det inte hänt så jättemycket, det är ju vinter. Den gamla hunden är okej med vinter, hon är okej med nästan allt, mycket godmodig. Den lilla hunden däremot, han avskyr alla väder som inte involverar vindstilla, solsken och 25 grader varmt. Då får man istället försöka förgylla dagarna med polare istället. Dixon har två bästisar, den äldre gentlemannen Kotten och den jämngamla härliga Herta 😍

Dixon har också hängt med på både restaurang, fik och frissan 😅

Vad gäller livet som barnmorska, så har det varit bråda dagar. Upplevelsen har varit att alla barn vill födas alla dagar. Ett jämnt kaos. Men roligt är det fortfarande, de gånger man känner att man ges tid och möjlighet att faktiskt utföra det jobb man är där för att göra.

Snart är det semmeldagen, jag och en kollega planerar att bjuda våra arbetskamrater på hemgjorda semlor. Jag har därför bakat måååånga bullar och min kollega kommer att ta med fyllningen. Självklart behöver man provsmaka 😋

Det som har hänt i nutid är alla hjärtans dag. Jag blev utbjuden av mannen på dejt. Middag på Orangeriet och sedan en kall, kort promenad i stan.

Ja, det var vintern hittills i en mycket komprimerad form. Som tur är har vi en spanare, ifall något mer intressant skulle hända som man kan skriva om. På återseende… ☺️

Hösten tickar på, men börjar närma sig sitt slut. Snart är den här, vintern… Det ska förstås bli mysigt att få adventspyssla, göra julfint och baka lussebullar och pepparkakshus. Men i övrigt hittar jag inget positivt. Det skulle i så fall vara att världens bästa serie, Yellowstone, börjar sändas igen 13:e november. Till traditionen hör, att vi dricker glögg och äter pepparkaka och lussebulle till varje avsnitt. En tradition så god som någon 😊

Jag testade att baka pizza för ett tag sedan, det blev helt okej.

Har även provat mig på inlagd gurka, men den blev jag inte nöjd med…

Något som jag däremot blev MYCKET nöjd med, är min äppelmos, gjord på svenska äpplen (Ingrid Marie), med lite tillsatt socker och en vaniljstång 😋

Annat vi har pysslat med, är shoppingdag på stan, med tillhörande cafébesök. En superhärlig dag 😍 Vi hittade några fynd, men mest var det bara trevligt. Eftermiddagen bjöd på en mysig höstpromenad tillsammans med de två bästa hundarna i världen ❤️

På arbetsfronten har det varit rätt så intensivt. Hela förlossningsavdelningen har flyttat. Det beror på att de ska renovera på avdelningen ovanför oss och vi skulle inte kunna vara kvar på grund av oväsendet. När vi ändå utrymmer, så kommer vi också att passa på att renovera hos oss. Planen är att vi ska få komma tillbaka om 6 – 12 månader… 😅

Mitt i allt det här försöks det vilas lite också. Äntligen har vi hittat vår förebild när det gäller att slappna av och njuta.

Avslutar med två skräckbilder… Det är ju ändå halloween. Den ena föreställande min fot, efter att ha promenerat i mina gamla träningsskor. Det är hål genom sulan och all gyttja och väta kommer direkt in. Ja, jag vet. Det är dags att köpa nya. Den andra bilden är ett litet monster som jag hade nöjet att spendera en kväll med 😱😍

Nu är det hög tid att ta sig i kragen och ta ut hundarna på sin morgonpromenad. Kort prommis för den gamla och lång prommis för den unga. Sedan försöka hinna med ett yogapass för den medelålders trötta kvinnan 🙏🏻

Ha en fin dag!!

Kan knappt förstå vad som hände… Sommaren kom och sedan försvann den lika fort. Jag var inte riktigt beredd på hösten. Som alltid kommer hösten lite smygande. Man tänker att det nog är någon sommardag kvar i alla fall. Tills man sist får ge upp den tanken och falla till föga för höstens grepp om livet. Nu, i slutet av september, är allt hopp över om att det kanske kan bli en liten dag till av fantastisk sommar. Alltihop vore mindre sorgligt, om man visste att vintern skulle hålla sig borta, eller att det här var vintern. Då skulle hösten kunna vara njutfull. Mörkret, de vackra träden, den krispiga luften, de mysiga kvällarna. Men nej, den annalkande vintern lägger sordin på stämningen och hösten är alltjämt en påminnelse om att vintern snart sätter sitt grepp i en… 😔

Men hursomhelst, sommaren då. En Stockholmsresa blev det ju. Underbart att få hänga med sin favoritdotter helt ensam i den vackra staden och få äta gott, dricka gott, surra och skratta ❤️

Vi hade det SÅ härligt och roligt!! Även på resan hem, då vi bilade tillsammans. Många stopp, mycket fika och ett spöregn som nästan skrämde oss (eller skrämde vi upp varandra? 😅).

Väl hemma fick vi avnjuta en hel vecka tillsammans med både dotter och pojkvän. Han anlände samma dag som vi, men via luften, från annat land. Ett frieri hanns med, inte mitt, men deras. Tackar den fantastiske pojkvännen, som hade den goda smaken att fria i Umeå, så vi fick möjlighet att vara delaktiga i firandet. En glädjens dag!! ❤️💕❤️

Så var semestern slut… Åter till jobb efter tre ynka små veckor, som just då kändes alldeles för kort, som ännu känns alldeles för kort. Vi hann dock med några partier couronne och några hunddejter innan.

Sista tiden har varit intensiv på jobbfronten. Många luckor i schemat, vilket betyder att det blir extrapass, nästan hur många som helst. Det leder till lite/ingen återhämtning. Men till veckan har jag tagit flexledigt en dag och får därför tre dagar i rad ledigt. Blir första gången på en dryg månad som jag har mer än en dag ledigt på raken… Man är således inte så pigg alla dagar inför ett jobbpass…

Hundarna och mannen gör sitt bästa för att peppa och höja mysfaktorn när jag väl är hemma

Till och med hösten gör ett tappert försök att få en bättre humör och ge lite energi

Det var det. En dag ledigt nu, sedan åter på jobb hela helgen… Men den som väntar på något gott… På onsdag börjar min tredagars minisemester, då ALL återhämtning ska ske. Ingen press… 🙄

Önskar en fin helg!! 😊

Nästan två veckor in i den tre veckor långa semestern och solen har lyst nästintill varje dag ☀️ Jag började min ledighet precis som värmeböljan slog till, veckan efter midsommar. Midsommarafton var också en fantastisk dag, som bjöd på solsken, bad och god mat ☺️

Som traditionen bjuder, så började semestern med räkmacka och rosé. Skulle vilja säga att det är sedan gammalt, men det är en relativt ny företeelse. Förra året var debuten för denna fantastiska macka och traditioner startar väl någonstans, med en liten upprepning 😊

Trött och lite utarbetad bytte jag om till privata kläder, efter mitt sista arbetspass. Möttes av den bästa informationen från telefonens väder-app.

Jag har egentligen inte gjort något alls under min ledighet. Bara gått långa promenader, pysslat på, vilat och haft det rätt så kravlöst. Det är väl så det ska vara också.

Dixon har hittat ett nytt utkiksställe. Det är kattens plats egentligen, men han passar på när hon inte är där.

Imorgon drar jag iväg till Stockholm för att spendera helgen med min dotter. På söndag bilar vi upp till Umeå för att sammanstråla med hennes kille och sedan fira hennes födelsedag på måndag.

Allt gott!! 😊

Ja, nu kan man nästan säga att det är sommar!! ☀️ Fortfarande liiite för kallt, men solen har lyst på oss och har man sällskap av den, då är det sommar.

Min syster har varit på besök, då blir det alltid massor med fotografering. Hon är duktig med kameran och man får alltid mängder med fina kort efter att hon har varit framme. Här är några av dem 😊

Tyvärr är besöken alldeles för korta, en vecka bara springer förbi… Hade SÅ önskat att hon och hennes man skulle flytta tillbaks till Umeå 😍 Att kunna få det spontana umgänget, istället för det intensiva som blir nu. Inget fel på intensivt umgänge, bara att det oftast har ett slut. Nu är hon hemma i Göteborg igen och det lär dröja ett tag innan vi ses igen.

Dixon har blivit en van cyklare. Vi köpte en cargobike i våras, ett av de bättre köpen. Min man får då möjligheten att cykla till jobbet och vi får möjligheten att åka ut på utflykter tillsammans OCH kunna ta ett glas vin om andan skulle falla på.

Igår kväll hade vi knytkalas med jobbet. Vi firar alltid kollegor som fyllt jämnt, men under pandemin har det, av naturliga skäl, inte blivit av. Men igår gick firandet av stapeln. Vi träffades ute hos en barnmorska som bor i Solfjärden, ett idylliskt ställe vid Umeälven, med utsikt över vattnet. Det bjöds på massa olika mat, en fantastisk sommartårta, lekar och samkväm.

En trevlig kväll med mycket prat och skratt.

Idag väntar kvällsjobb. Är tyvärr flyttad från förlossningen till BB. Trivs inte lika mycket där, förlossningen är ju ”mitt” ställe. Sedan ledig helg med 50-års kalas. Veckan som kommer är min sista arbetsvecka innan semestern. Har tre förhoppningsvis underbara veckor ledigt. Dessa kommer fyllas av återhämtning, promenader, trädgårdjobb, pyssel, en Stockholmsresa och annat smått och gott.

Trevlig helg!! ☀️☀️☀️