Till Ords

Har snart hunnit jobba en månad på nya jobbet. Inskolningen varade i tre veckor, men nu står jag på egna ben. Som tur är finns det alltid erfarna barnmorskor på BB ifall man behöver fråga om något, vilket händer minst en gång per pass. Jag jobbar alltså på gynavdelningen, dit kommer kvinnor i alla åldrar, dels för att göra kirurgiska ingrepp, men också för aborter, missfall, blödningsrubbningar, problem i tidig graviditet mm. Så patienternas åldrar varierar verkligen vilket är stimulerande och roligt. Vårdtiderna är relativt korta, det göra att man måste skapa en trygg känsla och ett förtroende hos patienten ganska snabbt för att upplevelsen ska bli så bra som möjligt. Ibland kan det vara en utmaning, men för det mesta tycker jag att det brukar gå bra ?

På midsommarhelgen gjorde jag mina första ensamma pass ? varav midsommardagen var ett dubbelpass, alltså från 06:45 – 21:30. Det gick bra att jobba, men jag var väldigt slut dagen efter, som var en ledig dag turligt nog. Vi firade aftonen med lite knytis

Sedan kom då äntligen legitimationen!! Först då kunde jag klä mig i min fina brosch och den nya namnskylten ?

Har unnat mig en examenspresent också, en ny bil!!! Är otroligt nöjd, har ju velat ha en ny bil ett bra tag nu. Även om det inte direkt var något fel på den gamla, har trivts jättebra med den också, men den började få skavanker här och där och kändes inte helt driftssäker längre. Så får jag presentera…

Ute i naturen och på gården blommar det för fullt. Det är så underbart och man vill att det aldrig ska ta slut. Jag kan bara sitta ute på altanen och njuta av att det är så härligt med sommar. Bästa tiden verkligen!! ???

Himlen bjöd på en vacker regnbåge också för någon vecka sedan

Skogen är också magisk så här års, lukterna, ljuden. Det som är märkligt med ljuden i skogen är att det på en och samma gång är knäpptyst OCH öronbedövande ljud. Hur är det möjligt? Lyssnar man i skogen kan man höra fåglar, prassel och sus, samtidigt som man hör ett knäpptyst lugn. Härligt är det i alla fall

Som en magisk portal in till en annan värld

Men nu är det dags att fortsätta med morgonbestyren. Det är lite jobbigt att jag och min man har så olika dygnsrytmer, han är ledig och jag jobbar. Det gör tyvärr att jag sover alldeles för lite för jag vill också vara uppe på kvällarna och det är svårt att lägga sig när någon annan prasslar på. Men men, till sist somnar man av utmattning ?

Nu promenad!!

Så blev jag sjuksköterska till slut!! Examensdagen var otroligt energikrävande, hög anspänning. Men också helt underbar!! ? Det är en väldigt speciell känsla att sitta på scenen med hela sin klass. Vi hade valt ut fyra lärare som skulle hålla tal på vår ceremoni, av dessa fyra var det två som jag tyckte särskilt mycket om. Helen, som lärde oss att vara stolta över oss själva, att våga ryta ifrån vid orättvisor eller dålig magkänsla, att vi är viktiga och kommer att göra skillnad. Tom, som lärde oss akutsjukvård, ABCDE, hur man tänker i en akut situation, hur man räddar liv.

Trots att de ser ganska suddiga ut på bilderna, finns de klart och tydligt i mitt minne och vissa ord och meningar de sagt kommer jag alltid att bära med mig ?

En stor överraskning under ceremonin var vinnarna av stipendiet för bästa uppsats. Alla som skrivit VG på uppsatsen hade möjlighet att vara med och tävla om stipendiet. Och när vårdförbundet kom upp på scenen för att avslöja vinnaren och de började med motiveringen, förstod jag att det var vi som vunnit. Wow!! Det hade man inte vågat tro, men fantastiskt kul att få kliva upp och ta emot blommor och stipendiet tillsammans med Martina. Inte utan att man blir en smula stolt över sig själv ?

Vi hamnade till och med på vårdförbundets instagram

Sedan fortsatte det med spex, mer tal, hemmagjord sång och alltihop avslutades med ett tal av en av mina klasskamrater. Puh, ceremonin avklarad!!

Väl hemma samlades vi och åt och drack. Jag fick jättefina examenspresenter och förutom att jag var helt slut, var det en jättetrevlig tillställning. På kvällen sedan hjälpte vi dottern att flytta till sin nya lägenhet och när det var klart damp vi ned i soffan som två blöta fläckar, jag och min man.

Det hade inte sjunkit in då och har fortfarande inte riktigt sjunkit in att jag faktiskt är klar, att jag är sjuksköterska, skolan är över, jag kan själv nu. Ta egna beslut om ”mina” patienter, planera min arbetsdag själv, skriva journal som jag vill, göra det bästa jag kan. Men jag kommer ALLTID att vara ödmjuk inför det faktum att jag inte kan bäst själv, att ensam inte är stark. Jag kommer ALLTID att lyssna på kollegor, både undersköterskor och andra sjuksköterskor, bolla saker, fråga när jag känner mig osäker. Jag ska bli den bästa sjuksköterska jag någonsin kan vara och det kan jag bara bli om jag är lyhörd, respektfull, ödmjuk och empatisk, både gentemot patienter och kollegor.

När jag skriver det här har det gått två dagar sedan examen, mitt examensbevis har kommit och jag postade brevet till socialstyrelsen i fredags med legitimationsansökan. Stort ändå ☺️

Sista dagen på min ”ledighet”, imorgon börjar allvaret och inskolningen på gynekologisk avdelning på NUS. Det ska bli jätteroligt, jätteotäckt, jättejobbigt och jättespännande. Ett nytt kapitel i mitt liv börjar. Jag är sjuksköterska nu… ??‍⚕️

Vaknade strax före 04:00 i morse… kunde inte somna om. Idag är det examensdag!! Nervöst, roligt, stressande, massa känslor som ett virrvarr. Har förberett det mesta till mottagningen, bara snittarna som ska göras och bord och stolar som ska ställas i ordning. Det blir inget märkvärdigt egentligen, har dubbelmarinerat fläskfilé, köpt lite salami, gjort potatissallad på färskpotatis och snittar med gravad lax. Sedan kaffe och tårta (köpes).

Nu är klockan 05:48, har varit ute med vovve redan och sitter bara och laddar med en positiv målbild ?

Kaffe ❤️ sjuksköterska = SANT

Schemat innan ceremonin börjar är rätt så kompakt, många saker som ska fixas. Framförallt mig själv. Jag är inte så van att vara ”fin” och det här är ett tillfälle som kräver en viss mån av uppkläddhet och tillfixning. Men med hjälp av min dotter ska jag nog kunna se respektabel ut.

Fick en ”good-luck-charm” av min man nu på morgonen, en ring i glas som han slipat till själv ?

Avslutar med ännu en bild från i tisdags när vi träffades för att fira sista skoldagen. Har lånat den från en klasskompis

???

Igår var de sista skälvande timmarna i skolan. 08:30-10:00, examinationsseminarium. Allt gick bra och hela gruppen blev godkända. Vi höll till på samma plan som sjukgymnasterna och i korridoren utanför finns en bana tejpad på golvet och längst bort har någon klistrat ett streck med ordet MÅL. Det var faktiskt vår lärare som kom på idén, att vi skulle ta kort på oss själva vid målstrecket när vi var klara. För då har vi ju faktiskt bokstavligt kommit i mål. Bra idé tyckte vi och anammade den helhjärtat ?

Nu är vi alltså klara, på riktigt. Ingen mer skola, ingen fler tenta, inga mer arbeten, inga fler föreläsningar. Det känns på gränsen till ofattbart, att vi är sjuksköterskor nu och att jag ska börja jobba som det om fyra!! dagar. Dessa tre år har krupit fram, samtidigt som det har gått jättefort. Jag har lärt känna massa fantastiska människor, både i klassen och på praktikplatserna. En del har jag kommit väldigt nära och dessa vill jag ha kvar i mitt liv, andra kommer jag bara glatt att heja på i lasarettskorridorerna. Vi är ju som sagt ett gäng som hållit ihop från första dagen. Vi hade sådan tur att vi blev indelade i grupp med varandra i termin 1 och har sedan dess alltid haft en jättefin sammanhållning, genom alla sex terminer. Inför tentorna har vi pluggat ihop, vi har klagat för varann, ställt frågor, peppat varann och stöttat när någon har haft det jobbigt. Tio minuter innan alla tentor vi någonsin skrivit, har vi samlat gruppen och lagt armarna om varandra i en ring. Önskat alla lycka till och skämtsamt och mycket ödmjukt viskat att vi är bäst. Gruppkram när den är som bäst ? Internt kallas denna grupp ”Bästgruppen”, lite festligare än ”basgrupp 4”, som var det officiella namnet när det begav sig i termin 1. Hälften av dessa fantastiska människor träffades igårkväll för att fira att sista skoldagen var avklarad. Jag körde bil, men såklart skålade även jag med bubbel.

Nu återstår alltså bara själva examensceremonin, där vi kommer att bli tilldelade diplom och sjuksköterskebroschen. Imorgon är den, återigen, ofattbart!! Blir lite nervös när jag tänker på det… ? men det ska väl förhoppningsvis gå bra.

Sjuksköterska, det är jag det!! ???

Snart börjar sista veckan i skolan och den är ganska fullspäckad, inte med skolgrejer, men andra saker som relaterar till examen och jobbstart. På måndag är det kick-off med nya jobbet, gynavdelningen på NUS, på tisdag ska vi fira sista skoldagen med ”Bästgruppen” (den första basgruppen i termin 1, vi har hållit ihop alla tre åren), på onsdag blir det förberedelser inför examenscermonin och det efterföljande fikat.

Jag kan knappt fatta att jag står vid slutet av min resa nu, att tre år har susat förbi, att jag klarat alla tentor, all praktik, all skola och på torsdag kan jag kalla mig sjuksköterska om någon skulle fråga vad jag är/jobbar som.

Sista tiden har dock varit ganska tuff, gjorde ju fem veckor på rättspsyk, en väldigt speciell avdelning. Känner att jag inte alls var rätt person där, inget jobb för mig. Men jag måste säga att jag verkligen beundrar personalen, fantastiska människor, som absolut är rätt personer på rätt plats. Sedan skrev vi den teoretiska delen av NKSE, en tentamen som baseras på alla tre år vi gått i skolan. Pressen var enorm och jag kände efteråt att det inte gått så bra som jag velat. Men en fredag, två veckor efter skriven tenta, kom resultatet. Jag smög in på toaletten på rättspsyk och öppnade listan… godkänd, mitt nummer var godkänt!! Läste säkert om resultatet tio gånger och dubbelkollade att jag läste på rätt rad, uppdaterade sidan ifall det skulle ha blivit något fel osv. Men varje gång stod det G som i GODKÄND.

Nu var det öppet mål, bara att dribbla bollen i sakta mak och rulla in bollen!!

Samtidigt som allt detta hände kom sommaren. Först smög den sig lite, sedan slog den till med all sin kraft. UNDERBART!!!! Jag älskar sommaren, lukterna, solen mot huden, ljuden, allt som har med sommaren att göra.

Loka hittade en badboll

Svettigt, men underbart!!

Med sommaren följer trädgårdsfix och dylikt. Det har blivit en hel del av den varan, samt att vi känt att våra gamla trädgårdsmöbler inte kanske är de allra finaste längre. Så vi har så smått kikat lite efter ett nytt set. Jag och dottern var på IKEA för att köpa husgeråd till hennes nya lägenhet och då passade vi på att även titta vad de hade att erbjuda på uteplatsavdelningen. Vi hittade endast ett set som jag tyckte om.

Tyckte att det var både fint och rimligt i pris. Min man var dock inte lika imponerad, han tyckte att det kändes lite rappligt, så vi är tillbaks på ruta noll igen…

Ja ja, sommaren fortsätter oavsett, det är en spännande tid här framöver, men just nu är det lördag och jag ska ut och njuta av solen som lyser på mig.